Because we’re just lovely anyway! Eller kanske för att vi tror att vi ska fÃ¥ jobb ändÃ¥. Eller för att vi mognar för sent. Eller… Visst är det skit att tjejer känner en enorm press att leverera men ofta är det i grunden ett sundhetstecken. Där finns eld, där finns vilja, där finns ambition. Ibland önskar man att fler killar ville stressa upp sig ocksÃ¥. Redan i husförhören pÃ¥ 1800-talet syns att tjejerna pluggade hÃ¥rdare. Det är dags att ta itu med killars liknöjdhet och/eller ointresse för skolan. Dags att tända smÃ¥ brasor i pöjkera ocksÃ¥.
Varför känner killarna ingen stress?
Publicerad 17 augusti, 2010
En kommentar till “Varför känner killarna ingen stress?”
Kommentera
Dagens Skola brukar vilja reflektera själva men vill idag rekommendera Helena von Schantzs artikel på Newsmill om Klass 9A och skolan. Så bra! Läs!
Dagensskola har hört frÃ¥n en mycket skvallerviss källa att Klass 9 A är ovanligt grymt redigerat och att SVT letat sig igenom oerhört mÃ¥nga lärarlag för att hitta rätt material för serien. Hm. Kanske är Björklund producent? Ordning och reda har ju än sÃ¥ länge varit elitlärarnas pedagogiska metoder…
Dagens Skola tipsar: Ulf Jämteruds bok Digital kompetens i undervisningen (Natur & Kultur, 2010). Perfekt för alla oss lärare som vill ha konkreta tips på hur man kan använda IT i undervisningen! Läs en strålande recension här.
Månadsarkiv
- februari 2017
- februari 2016
- januari 2014
- mars 2011
- februari 2011
- december 2010
- oktober 2010
- september 2010
- augusti 2010
- juni 2010
- maj 2010
- april 2010
- mars 2010
- februari 2010
- januari 2010
- december 2009
- november 2009
- oktober 2009
- september 2009
- augusti 2009
- juli 2009
- juni 2009
- maj 2009
- april 2009
- mars 2009
- februari 2009
- januari 2009
- december 2008
- november 2008
- oktober 2008
- september 2008
- augusti 2008
- juli 2008
14 september, 2010 - 11:53
En jättebra frågeställning, men låt oss studera frågeformuleringen från ett par olika meta-perspektiv?
Vad kommunicerar det du just skrev till den där talangfulla tjejen som har lätt för sig i skolan utan att behöva anstränga sig? Jamenar mer än att säga att ”alla andra” tjejer anstränger sig och hon därmed kan förväntas känna en ”enorm press”?
Vad kommunicerar det du just skrev till den där killen som tycker att det är skoj att plugga? Jamenar mer än att ”alla andra” killar är ”liknöjda” och ”ointresserade” av skolan?
Vad kommunicerar det du just skrev till dig själv? Till din egen bild av världen – hur mÃ¥nga fler slackers suckade du över bland killarna efter att du formulerat din frÃ¥ga och hur mÃ¥nga fler ”peppande” ord säger du till flickorna i klassen?
Vad säger formuleringarna ”man önskar att fler killar ville stressa upp sig” och ”visst är det skit att tjejer känner en enorm press” om din föreställning om undervisning ur ett positivt/generativt perspektiv? Varför denna problematisering – när man istället kan formulera sig positivt?
Varför ställer du tjejer mot killar och vice versa? Var tog engagerande och utmanande och inkluderande frÃ¥geställningar som ”Hur skapar vi ett klimat där bÃ¥de tjejer och killars lärande tillvaratas pÃ¥ bästa sätt och där individernas förutsättningar beaktas?” vägen?
Sammanfattningsvis – hur understödjer din frÃ¥geställning en hälsosam självkänsla hos ännu fler tjejer och hur kan den ytterligare motivera fler killar?