… måste alla som kommer indruttande för sent till lektionen hälsa på alla sina polare innan de sätter sig?

… är alla rektorer gamla gympalärare?

… kan inte elever läsa instruktioner?

… har språklärare lika många timmar som mattelärare i sin tjänstefördelning?

Det är av någon anledning ett tabu i vårt samhälle att ha synpunkter på föräldrarnas inverkan på sina barn. Ett standardmantra i vårt postfolkhem är att vi inte ska känna skuld. Så tröstas många föräldrar vars barn har problem.

Därför skulle det anses som oerhört integritetskränkande om jag som lärare kritiserade föräldern. Det är endast accepterat om det gått så långt att överdrivet uppenbara skäl för soc-anmälan föreligger.

När jag tittade upp från pappret såg jag det på gränsen till saliga uttrycket i faderns ansikte. Ingen förälder i världen hade kunnat se mer stolt ut, mer euforisk, mer tillfredsställd ut än just denna pappa, i just detta ögonblick då IG efter IG radades upp på dokumentet framför honom.

Desperat försökte jag förstå vad som hände. Min förtvinade lärarhjärna jobbade för högtryck. Vad var det här? Allt var kaos. Upp var plötsligt ned.

En kollega till mig, vi kan kalla henne Marie, kom en dag in i lärarrummet och var uppriven och ledsen. Lektionen hade gått åt skogen, den livfulla klassrumsdiskussion som började så bra hade utmynnat i personangrepp och giftiga kommentarer mot henne. Själv hade hon blivit pressad, brusat upp och sagt några sanningens ord till en av de mest provokativa eleverna. Kanske inte så väl valda. Nu var hon både arg och förtvivlad över att ha misslyckats så fatalt.

– Jag ska nog inte vara lärare ändå…

Den tanken slår oss alla ibland.

– Va fan vet dom om mig?!

Det är vad min elev Michaela skulle ha sagt om hon visste om Folkpartiets utfall i media om skolungdomars brist på respekt för sina lärare. För enligt militanta politiker, ska vi vuxna riva kepsar och mobiler av snorungarna i skolan, och skapa ett samhälle där vi kan känna oss trygga: ”Ordning och reda, nya och bättre betyg på fredag!” Vi ska sätta klara gränser, hota med omdömen i uppförande och få rätten att slänga ut de elever som inte platsar, stör och inte håller måttet. Det senaste förslaget i räckan ogenomtänkta dumheter är att vi ska ordna så att polisen hämtar de som skolkar.

– Vad vet dom om Michaela?

Ibland har jag lust att fråga det samma.

Problemet är inte Björklunds föresatser att skapa ett nytt betygssystem. Problemet är hans uppenbara ovilja att bjuda in oppositionen till förhandling annat än med armbågen. Det är inte trovärdigt att mena att man bjuder in till samtal först efter att alla utredningar gjorts, presskonferens hållits och dagordningen så tydligt lagts från högerhåll. Det är inte samarbete i ordets rätta bemärkelse.

En bra skola är en skola med högt betygssnitt läser vi i tidningen.

Nej, föräldrar och ungdomar, det är det naturligtvis inte! Här kommer istället listan på några av de saker ni ska titta på vid valet av en gymnasieskola. Kanske är detta saker ni tar för självklara. Gör inte det. Det är de inte längre, märkligt nog.

Moderaten Maria Stockhaus, ordförande i Sollentunas barn- och ungdomsnämnd, anser att elevers resultat bör kopplas till lärarens lön. Ju bättre resultat, desto bättre lärare, desto högre lön för läraren är tanken.

Rent spontant måste vi säga att Stockhaus har en väldigt smickrande syn på oss lärare och vår moral! Det är nämligen vi lärare som bedömer elevens resultat. Således torde vi även bedöma vilken lön vi ska ha.

"Jag har använt google som källa till de mesta i min uppsats. Och så har jag varit nere och snacka med Monika i biblioteket om det fanns någon bok om mintt ämne men vi hitta inget så jag fick leta fram sidor på Internet som jag har använt i denna uppsats. Jag litar på dom som har skrivit om mitt ämne eftersom jag itne tror att dom skulle ljuga direkt, varför skulle dom?”

Känns det igen?

Trots otaliga genomgångar i klassrummet är det oerhört svårt för eleverna att förstå vad en källa är, svårt att förstå vad källkritik

Nu ska vi pedagoger få ytterligare uppgifter av Herr Tukt-unt-Disciplin! Tydligen jobbar vi inte redan 100 procent, vilket vi trodde. Det är lustigt det här med politiker. De snickrar ihop och skickar oss sin kilometerlånga önskelista och så ska sakerna utföras. Bara sådär. Själva står vi litet förvirrade och hoppas nervöst att facket skall ingripa, äntligen, nu när lärarförbundet "rasar" över beslutet. För hur ska vi hinna med alla dessa angelägna och livsviktiga uppgifter som bara landar i våra trötta och resurssvaga knän?

Aftonbladet hängde idag ut Sveriges ”värsta skolor”, genom att sammanfatta alla de anmälningar som gjorts mot den och den skolan. Att vissa av anmälningarna kanske helt saknar grund struntar tidningen tydligen i. Vi har en skolminister som föraktfullt avfärdar ett stort antal duktiga och hårt arbetande lärare och ger deras verksamhet epitet ”flumskolan”.

Tänk om andra ministrar uttryckte sig lika vårdslöst om de arbetande i sina myndigheter: ”Flumförsvaret”, ”flumrätten”, ”flumvården” och ”flumsocialtjänsten”. Men så kan en minister bara uttrycka sig om skolan utan att det leder till minsta rabalder.  

De få undersökningar som gjorts av läromedel i svenska ur ett genusperspektiv, ger ett entydigt svar: kvinnliga författare är starkt underrepresenterade i våra undervisningsmaterial.

Givetvis gäller detta inte bara svenskämnet. Så litet som fyra procent av "Alla tiders historia" handlar om kvinnor, för att ta ett av många exempel. Den används idag i ett stort antal skolor. Snacka om alla tiders lärobok!

08.33. Trycker in 33 antal kopior till klassen på kopiatorn. Kopiatorn spottar ut tre papper och dör med en suck.

08.37. Vaktis svarar inte på telefon. Är på morgonfika. Mejlar vaktis. Avslutar med tre utropstecken för att markera desperation.

08.40.  Tar de tre värdefulla kopiorna. Bestämmer snabbt att det får bli grupparbete idag.

08.50. Går in i klassen. –  Hej klassen. Idag ska vi ta tema på verb. Det lämpar sig mycket bra för grupparbete. Sätt er… Tio och tio! Dela på de här papperna. Tyst! Inte ett ord! Det är jag som är pedagogisk ledare!

10.00. Har möte med arbetslaget. Diskuterar klokt och insiktsfullt och vikten av långsiktig planering.

I Svenska Dagbladet idag kan vi läsa om hur friskolor ber föräldrar om bidrag. I synnerhet sådana friskolor som är generösa med höga betyg, uppenbarligen. Man behöver inte vara ett geni för att förstå vad som händer när man privatiserar en verksamhet som bland annat sysslar med myndighetsutövning.

Elever vill nämligen inte bara ha en god utbildning. De vill ha höga betyg också. När eleverna blir skolornas ”kunder” blir betygen ett starkt konkurrensmedel i kampen om skolpengen.

– Säg vad jag ska göra för att få MVG i svenska!

Mia och Mias mamma tittar uppfordrande på mig. Vi sitter i konferensrummet. Det är utvecklingssamtal. Mias studiesituation ska nu gås igenom, närvaro och studieresultat ska granskas, ämnen och kurser diskuteras och planerade åtgärder dokumenteras.

Vi har en kvart på oss. Sedan kommer nästa elev.

Mias mamma berättar för mig att Mia älskar att skriva egna berättelser. Hon vill ha MVG men har inte förstått hur hon ska göra för att få det.

– Kan hon göra några extrauppgifter hemma för att få MVG?

Mitt arbete är en utmaning. Det är världens bästa jobb och världens värsta. Det är en verksamhet där jag ständigt pendlar mellan total frustration och fullständig lycka. Inom loppet av en minut.

Jag är lärare. Jag älskar det. För det mesta.

För tidvis är det en svår uppgift jag och mina kollegor har på vår lott.

För att kontakta oss, skicka ett mail till info@dagensskola.se. Är du intresserad av att skriva på sidan kan du läsa mer om det här.

Har du åsikter om skolan? Vill du ha ett ord med i laget? Vill du berätta om egna erfarenheter – bra eller dåliga? Skriv en krönika till oss. Lärare, elev, förälder, politiskt aktiv eller inte, glad eller arg amatörtyckare – du är välkommen! Har du en hemsida eller en blogg så publicerar vi den under din byline. Så […]

  Dagens Skola är hett stoff. Alla har gått i skolan. Alla har åsikter. Du också!   Här på Dagens Skola vill vi bjuda in dig till en diskussion där vi alla greppar debattsleven med litet skitigare nävar men självklart med en schysst och trevlig ton.   Hoppas att du vill ta del av en osminkad och […]

I samhället är vi hälften killar, hälften tjejer. Men knappast i skolans värld. Här dominerar männens perspektiv. Något som verkar vara helt okej för dem. Männen alltså.

På Aftonbladets kultursida kunde vi igår och idag läsa Göran Häggs granskning av läromedel. Göran Hägg har läst ett antal av de läromedel som används i svenska och litteraturvetenskap på våra skolor i dag. Det är en mycket välskriven artikel med många intressanta och välgrundade tankar och synpunkter.

”Tjejer klarar sig bättre i skolan än killar.” Har vi hört det förut. Ja, det har vi. Detta förkastliga, att våra pojkar får lägre betyg och är mindre motiverade än tjejerna i skolan, stöts och blöts med jämna mellanrum i olika sammanhang, år efter år. Med rätta givetvis.