Det är inte utan att man blir en smula förvirrad när man läser Aftonbladets artikel om gymnasieskolor. Vore jag förälder till en ungdom som i dagarna valde skola, skulle jag konfunderat klia min skalle. Är betygen en indikator på hur bra skolan är eller inte?

”Betygssnitt viktigt men inte avgörande” står det exempelvis längst upp. Litet längre ned kan vi, (om vi blir medlemmar i Plus) få tillgång till listan ” Så bra är gymnasieskolorna där du bor. Kolla betyg och antal godkända.”

En bra skola är alltså en skola med högt betygssnitt?

Nej, föräldrar och ungdomar, det är det inte! Här kommer istället listan på några av de saker ni ska titta på vid valet av en gymnasieskola. Kanske är detta saker ni tar för självklara.

Gör inte det.

Det är de inte längre, märkligt nog.

• Har skolan en stor aula, gympasal, olika lokaler anpassade för skolarbete och tillhörande skolgård?

Många skolor hyr ”fräscha”, små lokaler som kan verka trendiga då man som elev slipper den unkna, gamla ”skolatmosfären”, men de traditionella skolutrymmena har mycket viktiga funktioner att fylla. I många skolor pusslar lärarna febrilt med logistikproblem istället för att arbeta med pedagogiska frågor. Kan läraren samla en hel klass någonstans? Två klasser? Finns studierum för grupparbeten? Finns datasalar för en hel klass eller måste läraren separera klassen vid dessa tillfällen (= kaos!) Finns det en skolgård att vara på, på rasterna? En verksamhet som skolan kan med andra ord inte inhysas var som helst, hur som helst. Det är mycket viktigt att tänka på i valet av skola.

• Har skolan en skolmatsal?

Ingenting kritiseras så mycket som skolmaten. Så har det nog jämt varit. Viss kritik är säkert befogad men en sak är säker – utan ordnad skolmat äter din tonåring garanterat det billigaste, göttaste och lättaste. Visst är det gott med kebab och pommes men kanske inte fem dagar i veckan. En skola med matservering får självklart piggare ungar, några kanske bara med sallad och knäckebröd i magen men i alla fall inte tankade med kanelbullar och chips.

• Har skolan ett bibliotek med personal?

Skolbibliotek skall sannerligen inte underskattas. Det gör de dock i dagens friskolor där många saknar ett eget bibliotek med personal, dit barnen kan gå och få hjälp. I stället får ungdomarna själva ta sig till kommunbiblioteken för att låna böcker om Etiopiens jordbruk. Där finns dock ingen engagerad skolbibliotekarie som är anställd bara för att handleda just dem. Kanske är detta anledningen till att så många utan reflektion använder Wikipedia som källa istället. Frågan jag ställer mig här är: Hur tänker ni nu, kära skolor? Hur är det möjligt att ens se sig som en utbildningsinrättning om man bortprioriterar sådana centrala, betydelsefulla delar i en skolmiljö? Självklart uppmuntrar även ett fint och påkostat skolbibliotek även till nöjesläsning, vilket är minst lika viktigt för dagens ungdomar.

• Har skolan engagerade och kunniga pedagoger?

Här krävs att föräldrar och barn vet vad de skall fråga efter på Öppet Hus. För snacka kan ju alla. Vissa litet mer än andra. Och med flashigare vokabulär. Men ”koncept” och ”vision” skjuter ingen hare och förekommer oftast mer i marknadsföringen på hemsidan än i det vardagliga arbetet i klassrummet.

Därför: Fråga hur många lärarledda timmar du har rätt till per kurs på skolan. (På en del skolor träffar du din lärare en gång i veckan eller mindre. Det räcker inte för att få en lärandesituation!)

Fråga svenskläraren om det finns klassuppsättningar av skönlitteratur.

Fråga vilka läromedel lärarna använder och varför? (I vissa skolor använder lärarna inte läroböcker alls eftersom det är för dyrt. De tvingas istället sitta på kammaren och skapa eget material, vilket är enormt tidsödande. Resultatet blir heller inte lika bra. Om man säger så…)

Fråga hur lärarna dokumenterar elevernas kunskaper. (Vissa lärare räknar fortfarande poäng och för in 29,5 i en kolumn i sin lilla kalender. Detta är INTE att synliggöra elevens kunskapsnivå eller progression heller för den delen.)

Fråga hur lärarna arbetar med feedback och processkrivning. (Vissa gör inte det!)

Ta reda på hur väl insatta de är i läroplanens kriterier. (Se ovan!)

Fråga hur de arbetar med jämställdhet och mot mobbing. (Låt dig inte nöjas med något svammel om någon mobbingplan på någon hemsida. Be om konkreta exempel! ”Vad gjorde du då?”)

Fråga rektorn hur mycket tid lärarna får att samplanera projekt. (På vissa skolor äts konferenstiden upp av administrativa frågor uppifrån vilket slår hårt mot möjligheterna till samarbete.)

Fråga hur elevrådet fungerar.

Detta är konkreta frågor som du som elev behöver få svar på för att få en bild av hur skolan fungerar. Hur bra den är helt enkelt!

• Har skolan ett resurscentrum för elever som behöver extrastöd?

Vad händer om du som elev kommer efter på grund av sjukdom till exempel? Vilka resurser har skolan för att hjälpa dig? Prioriteras detta? En hel del skolor har helt enkelt inte råd att ha kontinuerliga stödinsatser för sina elever. Tro inte att din lärare kommer att ha så luftigt i sitt schema att hon kan sitta på kvällstid och privatundervisa dig så där litet vid sidan om. Ta reda på hur skolan löser detta problem, som faktiskt är ganska vanligt idag.

• Har skolan kurator, Syv, skolsköterska?

Detta är resurser som många skolor prioriterar bort då de är oerhört kostsamma. Vissa kanske ”hyr in” en skolsyster på 25 procent som är där på tisdagar mellan klockan 9.00 och 12.00. Självklart blir kontakten med skolhälsovården inte den bästa i dessa skolor. Andra skolor gör en gedigen hälsoundersökning av varje elev som går på skolan. En skolkurator och syvare på heltid är också en mycket bra garanti för att du som elev ska få den hjälp du behöver under dina tre år på gymnasiet.