Enligt färska rapporter blir svenska ungdomar allt sämre i skolan, i alla fall om man har betygen som grund. Allt fler ungdomar har så dåliga betyg att de inte ens har behörighet att gå på gymnasiet. Vad beror det här på då? Att vi har blivit dummare? Knappast.
Svenska skolan har under lång tid varit en sträng skola, det har ställts krav på ungdomar. Ungdomar i skolan har helt enkelt behövt prestera bättre för att klara skolan. Vilket enligt mig har varit en taktik som varit helt rätt. Men nu är det uppenbarligen slut med den stränga svenska skolan.´
Jag går nu på Östra Reals gymnasium i Stockholm och har gått alla mina samtliga grundskoleår i Stockholm. Min upplevelse av skolan i Sverige är genomsyrad av dåligt engagerade lärare, låga krav och framförallt knappt med resurser. Det är inte bara jag som upplever den svenska skolan på det här viset, jag har stöd av många skolungdomar som tycker detsamma. Ett bra exempel på de, faktiskt dåliga lärarna, är att när man blivit klar med ett arbete före andra i sin klass så finns det inget att göra. Det finns inga fler uppgifter. Vad är det för någon sorts skola?
Man kan inte hela tiden utgå från att man ska utforma allt så att alla få godkänt. Det måste finnas utmaning i skolan, ju hårdare utmaningar desto bättre resultat. Man måste kunna blanda hårda utmaningar med bra lärare, det skulle göra att alla skulle klara av uppgifterna. Även de som har det svårt. Sen så finns det självklart de som har svårigheter på grund av dyslexi eller liknande. De personerna måste få speciell hjälp av lärare som har kompetens på området.
Hur ska vi lösa detta då? Det är inte så svårt.
För det första bör lärarlinjen bli mycket hårdare. Sverige måste få en lärarutbildning som verkligen är bra, satsa pengar på utbildningen av lärare. För det är faktiskt lärarna i skolan som skapar Sveriges framtid. Om de är dåliga säger det sig självt att utbildningarna de håller blir dåliga. Jag personligen har haft fyra lärare under hela min skoltid (12 år) som jag tycker har varit riktigt bra. Det är knappast rimligt, ALLA lärare i skolan ska vara bra. Inte ens när jag började på gymnasiet märktes det tydligt att lärarna var bättre. Även om jag blev övertygad om att lärarna på gymnasiet skulle vara mycket bättre.
När vi gjort lärarutbildningen bättre är det dags för nästa steg, mer resurser. Många gånger när jag kommit till mitt skolbibliotek för att låna en grundläggande bok i kursen jag läser så har de inte ens boken. De säger att det kanske finns på någon annan skola och uppmanar mig att åka dit. Det här är också totalt orimligt. Jag förstår självklart att ett skolbibliotek inte kan ha ett extremt stort utbud av skönlitterära böcker men ett utbud av kurslitteratur bör de väl ändå ha. Något annat som måste satsas på är datorerna i skolan. Skolan har uppenbarligen inte hängt med i teknikens utveckling. Antingen så räcker datorerna inte till eller så fungerar de inte. När allt mer av skolarbetet kräver datorer är det väl ganska rimligt att det ska finnas datorer att utföra arbetet på. I skrivande stund sitter jag i skolan med en dator jag tagit med hemifrån just på grund av att datorerna inte räcker till hela klassen.
Självklart kommer detta kosta pengar men det är pengar som kommer att göra skillnad och är väl värda att satsa. Att ha en skola som sätter krav på ungdomar och får de att prestera bra resultat är ett krav i en demoratisk stat. Att satsa stora pengar på skolan och se till att de hamnar rätt är det bästa man skulle kunna göra för Sverige just nu.
Fixa skolan nu så att vi får en stabil framtid i Sverige, en framtid av människor som inte är lata på grund av oinspirerande skola.
Ernst Adamsson Borg, student, andra året på Östra Real i Stockholm
7 december, 2010 - 01:17
Det är inte som jag ser det acceptabelt någonstans att man inte ska ha något att göra bara för att man jobbat färdigt med en uppgift som läraren har gett på kortare tid än vad övriga gjort i klassen. Det är glasklart att man inte får göra så här.
För enligt Läroplanen så skall undervisningen anpassas efter den enskilde individens förutsättningar och behov. Eller med andra ord, undervisningen ska anpassas till den enskilde individen. Det innebär att om man som elev vill jobba snabbare än andra så ska man kunna göra det.
Det är skolans förbannade skyldighet att se till att styrdokumenten, däribland läroplanen, följs. Jag tycker att man ska upplysa läraren i sådana här fall om att denne bryter mot läroplanen.
Om det inte räcker så ska ytterst ansvarige på skolan, dvs. rektor informeras. Förhoppningsvis räcker det för att lösa problemet, men gör det inte det utan skolan fortsätter bryta mot läroplanen så tycker jag att man i sista led ska informera skolinspektionen om bristerna. Om inte annat för att man ska få myndigheten och politikerna att vakna när det gäller frågan om hur man ska hantera skolor som uppenbarligen struntar i vad som står i läroplanen.
Frekar06
(Lärarstudent, Gymnasiet, SH/REL/HI)
7 december, 2010 - 01:40
Den så kallade Pisa-rapporten kom idag och den visar som väntat att elevernas resultat sjunker drastiskt. Med anledning av detta så kräver våra fackförbund, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet nationell samling och att skolan ska förstatligas. Skulle inte riktigt tro att det hjälper med fler möten, utredningar och förstatligande av skolan (som dessutom kostar en massa pengar, resurser som skulle kunna gått till skolans verksamhet).
Det man då ska komma ihåg är att det pågår flera processer i arbetsdomstolen där Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund stämt kommuner för att de inom ramen för de trettiofem timmar som en lärare ska vara på plats i skolan ökat mängden undervisningen. Detta börjar inte längre bli pinsamt.
Det är redan pinsamt. Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet är alltså oroliga för utvecklingen där resultaten sjunker i den svenska skolan, men driver samtidigt linjen att den bästa vägen, i form av mer lärarledd undervisning, för att nå högre resultat i den svenska skolan ska vara så begränsad som den är idag. Hur är det tänkt att den ekvationen ska gå ihop? För mig är det nämligen obegripligt hur man tänker sig att den ekvationen ska gå ihop.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=128&artikel=3622232
http://www.cisionwire.se/lararforbundet/lararforbundet-stammer-sju-kommuner-i-arbetsdomstolen58129
Är inte en lärares huvudsakliga uppgift att bedriva undervisning? Eller har jag missuppfattat något? Jag tycker att våra lärarorganisationer går emot det som jag ser som den absoluta kärnan i lärarjobbet, nämligen undervisningen av elever.
/Frekar06
(Lärarstudent, Gymnasiet, SH/REL/HI)
7 december, 2010 - 07:38
Undervisningen är central….men god undervisning kräver god förberedelse…..om man blir ålagd mer undervisning krävs även tid till mer förberedelser….? Och efterarbete…….vi lärare tvingas trots detta syssla med mycket annat….administration inte minst…..därför vill facken av naturliga själ hålla tillbaka antalet undervisningstimmar….
Jag vill att lärare ska:
1 förbereda lektioner
2 genomföra lektioner
3 efterarbeta lektioner
4 dokumentera och bedöma elevernas utveckling
Nu tvingas vi ägna mycket tid till annat
Kalle
8 december, 2010 - 05:52
1. Björklund ska inte enbart skylla på S. Lpo 94 är i alla väsentliga delar byggd på en proposition från en borgerlig regering. Likaså den läroplan som föregick den, Lgr 80.
2. Det går att på några få år åstadkomma märkbart bättre resultat. Vi gjorde detta med matematiken i svensk grundskola på 1980-talet, engelsmännen gjorde det med NO på 1990-talet. Det handlar om att viljeinrikta, skapa debatt på skolorna och göra en riktad statlig fortbildningssatsning.
3. Vi måste inse att elevers trivsel är ett medel för att nå ett annat mål, inte ett mål i sig.
4. Vi behöver lärare som
– vågar tro på att alla elever kan nå målen, och
– är beredda att hitta rätt stöd för att eleven ska göra det.
5. Vi behöver rektorer som regelbundet rör sig ute i klassrummen och som diskuterar det de ser i verksamheten med lärarna. Lärares löneutveckling ska styras av hur bra deras undervisning är.
6. Vi behöver en diskussion om vilka arbetssätt som ger resultat.
8 december, 2010 - 06:44
Uppfriskande med synpunkter från våra subjekt. Eleverna. Naturligtvis har Ernst rätt. Han och alla andra elever har rätt att kräva att det normala är att en lärare är fantastisk. Något annat vore ett nederlag.
Lars Nilsson verkar ha god insikt i vägen dit tycker jag. Vi måste våga tala öppet om våra kvaliteter i skolan.
8 december, 2010 - 08:42
Ja, tack Ernst! Så viktigt för oss lärare att möta engagerade elever som verkligen vill ha en gedigen, bra och välfungerande utbildning. Ernst har rätt: något annat än en fantastisk lärare ska man inte kräva som elev. För att citera Kalle som sammanfattar det hela så bra:
”Jag vill att lärare ska:
1 förbereda lektioner
2 genomföra lektioner
3 efterarbeta lektioner
4 dokumentera och bedöma elevernas utveckling
Nu tvingas vi ägna mycket tid till annat”.
Tyvärr är det allt det där ”andra” som visar sig vid lönesättningen, vilket jag tycker visar mig som lärare vilka delar jag bör prioritera för att få uppskattning av min skolledning och inte är det jobbet med eleverna om jag säger så. I år var jag en av de lärare som fick absolut sämst lönepåslag – under 2%. Detta efter att jag denna termin stridit som en hund för att elevgrupperna skulle minskas, suttit kvällar och på ledig tid och försökt hitta lösningar på hur detta skulle gå till, lagt in kvällsaktiviteter för mina elever för att få ut dem ur skolbyggnaden, arbetat med processkrivning och kamratutvärderingar utifrån formativ bedömning som vi ska osv, osv. Nu är det ärligt talat som om luften gått ur mig. Det Ernst skriver om är så viktigt. Men som lärare MÅSTE jag känna att min skolledning också tycker det. Varför ska jag slita hund när lärare som inte bryr sig ett skvatt om eleverna och undervisningen men briljerar på Öppet hur premieras? 🙁
8 december, 2010 - 10:19
@Lars Nilsson:
Vilket i huvudsak stödjer min teori är att det sämsta som kan hända inför en större samhällsreform är när höger- och vänsterblocken plötsligt finner sig vara överens om något. D å är det fara å’ färde, för då möts de båda sidorna med varsin sinsemellan helt olika agendor, vilka sammanfaller och resulterar i en ”ohelig” reform som oftast blir rena katastrofen.
Skolreformen är ett skrämmande exempel, liksom psykreformen eller på senare tid den totala okontrollerade skrotningen av försvaret.
Men jag håller med, det vore mer klädsamt av Björklund att fortsätta med reformarbetet än att skylla ifrån sig! Historien kan vi inte ändra, men vi kan försöka låta bli att återuprepa den…
F.ö. visar mina erfarenheter som förälder till ett låg- och ett mellanstadiebarn att Ernst i stora drag har rätt. Det enda ungarna har att hoppas på är att de råkar på ett undantag i form av en kunnig och engagerad lärare.
8 december, 2010 - 12:03
Det finns två saker som mer än något annat påverkar elevers prestationer:
1. Föräldrarnas utbildningsbakgrund – som skolan inte kan påverka, men väl i viss mån kompensera för.
2. Lärarens förväntningar på vad eleverna kan klara av och hans/hennes förmåga att stödja dem att klara av det.
Resonemanget utvecklas ganska bra i Mervyn Benfords bok om kvalitet i skola som gavs ut i slutet på 1990-talet (och som jag hade förmånen att översätta och bearbeta för svensk utgivning).
8 december, 2010 - 07:09
Kasta inte ut barnet med badvattnet!
Skolan har blivit bättre! Man kan inte dra några slutsatser efter genomsnitts-resultat.
Jag har jobbat i grundskolan i 30 år. Pedagogiken, materialet, individualisering, dokumentationen, föräldrakontakten..allt har blivit bättre. Mina elever läser , räknar, skriver bättre nu än på 70-80-talet. De tar mer ansvar.
Att en elev i år 2 satt och läste böcker med Harry Potters svårighetsgrad var sällsynt förr. Idag är det vanligt.dessutom behärskar elever i år 2 Power point mfl. dataprogram.
Att det finns tungt socialt belastade områden som drar ner statistiken säger inte att vi behöver kasta våra nuvarande pedagogiska metoder i sjön.
Självklart ska vi fortsätta utvecklas. En högervridning mot ytligare mer mätbara kunskaper är inte ett svar på frågan varför många elever som inte har tillräckligt socialt stöd misslyckas .
8 december, 2010 - 07:49
Eva: Skolverket och Skolinspektionen har i olika rapporter konstaterat att vi har samma fel i den svenska skolan som vi hade för tio år sedan. Det har således inte hänt mycket de här åren. Åtminstone har vi inte kommit tillrätta med problemen. Skolan är inte anpassad till det moderna samhället.
Skolan måste anpassa sig till dagens moderna digitala kunskapssamhälle. Då kan vi inte ha kvar de pedagogiska metoder som vi har idag. De är helt omoderna. Att skolan inte är anpassad till det digitala kunskapssamhället är ett jätteproblem som mycket väl kan ligga bakom den trend nedåt i resultaten hos svenska elever som vi ser idag. Det krävs radikala åtgärder snabbt för att anpassa den svenska skolan till dagens samhälle och verklighet. Annars kommer den här trenden att fortsätta. Och snart är jag rädd för att det är för sent att bryta trenden eftersom den accelererar obehagligt fort nedåt!
Frekar06
9 december, 2010 - 08:34
Om skolan blivit bättre eller sämre kan diskuteras. Det finns dock belägg för att elevernas kunskaper i matematik och läsning har sjunkit de senaste tio åren. Detta har bland annat påvisats i TIMSS-undersökningarna.
14 december, 2010 - 10:23
Vill bara påpeka hur sorgligt det är när inte ens lärarstuderande fattar hur lärares arbete går till i praktiken, och verkar tro att lektionerna med för- och efterarbete bara liksom finns där av sig själva. Citat i stil med ”Är inte en lärares huvudsakliga uppgift att bedriva undervisning? …” hör man ofta i debatten av oinsatta tyckare, men en lärarstuderande som ej fattar bättre… Jag blir faktiskt riktigt förbannad!
Jag målar nu upp en bild av dig i huvudet från din första termin när din lilla illusion spricker med en stor fet smäll och du springer från klassrum till klassrum som en skållad råtta… och har halvkassa lektioner du ej hunnit förbereda, eftersom facket (vilka du i din enfald kritiserat) tyvärr ej kommer få igenom någon garanterad tid till för- och efterarbete pga att opinionen i samhället är lika korkad som du.
Nu känns det bättre. Och såg ju även att Filippa (som alltid har koll) och Kalle redan förklarat läget. (Tack!) Men blev ändå tvungen att understryka med detta inlägg..
15 december, 2010 - 12:10
Dessutom så handlar ju stämningarna till AD inte om huruvida lärare SKA undervisa mer eller inte utan om det inom ett ömsesidigt tecknat avtal går att göra hur som helst från arbetsgivarens sida.
Inte ens i den förra avtalsrörelsen mellan lärarfacken och SKL uttalades från arbetsgivaren några öppna krav på att lärare skulle undervisa mer – även om många av oss naturligtvis tror att det är det de vill.
15 december, 2010 - 02:03
Pedagogikpolitik:
Du ägnar dig åt mer personangrepp än åt att faktiskt argumentera för en annan åsikt än den jag framför. Det visar på en sak: det är inte jag utan du som helt saknar argument. All pedagogisk och didaktisk forskning visar på att det i särklass bästa sättet att förbättra elevers resultat är att utöka mängden lärarledd undervisning. Var ska då tiden för för- och efterarbete tas?
Den ska tas från all den byråkrati som man, med fackens goda minne, har lagt på lärarna. Vi ska inte gå bakåt i utvecklingen som du och lärarförbunden verkar vilja. Vi ska heller inte bevara den skola som vi har idag.
Den är inte anpassad för det moderna samhället. Här krävs genomgripande förändringar. Skolan är i akut behov av sådana stora förändringar, inte minst med tanke på den undersökning som kom från Skolverket och som visade att resultaten kraftigt sjunker i skolan.
Anna: De ärendena i AD handlar inte om att man ska kunna göra som man vill från Arbetsgivarens sida. Det handlar om att arbetsgivaren inom ramen för de 35 timmar som lärarna är på skolan ska få bestämma över vad som det faktiskt ska ägnas tid åt. Det är fullt rimligt att arbetsgivaren har den möjligheten.
Om det inte är så, så vet inte jag vad man har tecknat för avtal allvarligt talat. Jag tänker snarast när jag är färdig lärare lämna LR om det inte är så att man absolut är tvungen att vara med där pga. deltagande i A-kassa. Men då kommer jag tydliggöra att jag inte ställer mig bakom fackens åsikter om skolan. Jag vägrar befatta mig med de förslag de för fram som skulle leda till att skolan skulle gå tillbaka i utvecklingen. Jag vill gå framåt, inte bakåt. Vi kan inte backa in i framtiden som våra fackförbund vill göra!
Frekar06
15 december, 2010 - 10:27
Lärarnas a-kassa är oberoende av fackförbundet.
Sedan kan det vara så att jag som lärare vill påbörja ett nytt moment nästa lektion och det kanske är 20 minuter kvar av den pågående lektionen. Då får elever som är klara sluta. De har kanske redan fått ett par, tre extra uppgifter eller redan från början fått något mer att bita i eller fått valt examinationsform själva. Visst kan eleven alltid få mer att göra men ibland vill jag som lärare ha mina elever på samma ställe.
18 december, 2010 - 09:56
Freker06: Vet inte riktigt om du har en verklighetstrogen bild av läraryrket. Rapporter och studier i all ära men verkligheten är en annan, det är just därför det heter studier, för man undersöker verkligheten som andra lever. Bl.a. de visa och kloka lärare som i det här forumet delar med sig av sina erfarenheter som dina studier baseras på. (När du slänger dig så fint med studier till höger och vänster så var god att namnge vad för studier du syftar på, annars blir dina argument bara banala och tomma.)
Det är snarare ett stort systemfel i hur vi har tolkat och fortfarande tolkar dagens målrelaterade styrdokument utan några som helst tydliga riktlinjer från högsta ort.
Detta system är baserat på att eleverna ska ta ansvar för sitt egna lärande och med hjälp av läraren nå upp till målen. Sen finns det flera vägar att som lärare nå dit, bl.a. genom digitalisering. Men det är ju lärarens uppgift att lära eleverna att kritiskt granska och navigera i detta ständiga informationsflöde, inte att serva elever med mer information.
Du kommer väl förmodligen också att förstå vad de redan yrkesverksamma lärarna ägnar sin tid åt att försöka förmedla till dig och alla andra på detta forum, och det är att erfarenheten talar för sig självt. Det är lätt att sitta och kritisera skolan när man själv inte lever i den verkligheten, utan har tid att öppna böckerna när det bäst passar.
Jag är själv student inom yrket så jag vet vad jag pratar om, samtidigt som jag varit yrkesverksam vilket är en helt annan historia. Det är helt fel väg att gå om man tror att man kan förändra skolan utifrån, inte minst när man dagligen hör rop på hjälp inifrån skolan sfär att belastningen är för hög. Det känns som den akademiska världen lever i en bubbla av högmod och har glömt att verksamma lärare också är akademiker men som vågat sig ut i den riktiga världen.
Fröken funderar: Jag tycker din text var riktigt bra för att den upplyser oss andra om er verklighet som elever. Det är ju er vi arbetar för och vill ska utvecklas. Att du inte fått tillräckligt med uppgifter att jobba med kan bero på lärarens inkompetens men brukar oftare bero på att läraren står ensam i en situation där man egentligen bör vara fler. Men det är ju inte elevens fel för det, det är ett systemfel. Det finns inget annat yrke där man ska underhålla så många människor, INDIVIDUELLT. Jag ska inte jämföra yrken emellan för det går inte men det måste ses ur ett vidare perspektiv än att gnälla på enskilda lärare. Dagens ungdom även blivit mer rebellisk mot auktoriteten, som läraren för inte så länge sen var, samtidigt som dagens unga ofta är vana att få allting serverat. Detta tankesätt har satt en lärarkår i förvirring. Det finns ingen människa som kan tillfredsställa 20 vetgiriga individer som vill ha individualiserad undervisning. Fixar du det?
Syntax error säger jag….
Finns det något sämre än att skolan blir styrd av en överhet som inte vet hur skolan fungerar eller bör fungera?
18 december, 2010 - 05:26
Motsättningar dödar: Du får nog ta och läsa de styrdokument som finns för skolan och som vi är juridiskt bindande. Det vore tjänstefel att inte individualisera undervisningen så mycket det överhuvudtaget går att göra eftersom det står i läroplanen att undervisningen skall anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov.
Att dagens ungdomar gör revolt mot auktoriteten och mot systemet är inte så konstigt. Skolan är inte anpassad efter deras verklighet. Och dessutom kan man fråga sig om de verkligen har möjlighet idag att ta det ansvar som vi lärare förväntar oss att de ska ta. Skolan är alldeles för konservativ och vill inte ha stora förändringar. Men skolan måste någon gång anpassa sig till det moderna samhället. Vi har samma brister nu som vi hade för tio år sedan. Det säger allt. Det är dags att röra om i grytan ordentligt nu. Frekar06
16 januari, 2011 - 08:36
Hur ska lärarna kunna vara inspiratörer när de tvingas göra allt möjligt dravel som rektorer och andra skolteknokrater hittar på? Har ni hört talas om KOMET, Charlie eller något annat härligt fortbildningsprogram. KOMET lärde ut kavsibuddhistiska tips om att ignorera dåligt beteende och fylla ärtor i en burk när eleverna hade varit duktiga, dvs hållit mun och haft sitt material med sig. Vilken fantastisk fortbildning på schimpansnivå! Ren förnedring av människor.
26 februari, 2011 - 03:15
Tänk att det skall vara så svårt att skilja äpplen från päron. Svenska skolan är bra i många avseenden men inte i andra. Där svenska skolan är för dålig letar man efter enkla förklaringar som att lärarutbildningen är för dålig eller att resurserna inte räcker till. Fler lärarledda timmar kan ske genom att anställa fler lärare eller genom att piska de som finns lite hårdare.
Om någon verkligen skulle ta skolan på allvar presenterar jag här en liten lista på vad jag tycker borde göras.
1. Bättre lärarfortbildning. Min utbildning var bra i stort men sedan dess har jag inte fått gå en kurs på arbetstid.
2. m
Mindre politiskt styre av skolan. Min erfarenhet är att klåfingriga politiker vägrar ge de resurser som krävs utan skyller skolledning och lärare för att arbeta ineffektivt. Häpnadsväckande nog så godtas dessa argument av allmänheten utan att alternativa arbetsmetoder presenteras.
3. Förbjud marknadshyror av skollokaler samt skollokaler som ser ut som öststatsbetong.
4. Låt lärarkåren själva definiera vad en bra lärare är. Sätt upp mål som läraren skall uppfylla och ge den möjlighet att studera och praktisera så att dessa mål uppnås.
5. Ge oss incitament att bli bättre. Om jag i fem års tid arbetar häcken av mig och är bästa läraren på skolan (påstår inte att jag någonsin varit det, men om!) då får jag i bästa fall 300 mer i månaden än medel per år. Det är inte värt att arbeta hårt i branschen!
Som någon skrev nyss. Det är inte goda kunskaper och bra undervisning som betalar sig, det är hur många problem man löser åt chefen.