– Vad är det för fel med pennor? sa min kollega ilsket när jag talade om hur viktigt det var för oss lärare med fortbildning inom det område som eleverna, tragiskt nog, ofta behärskar bättre än oss lärare. Pennor är bra, tycker jag. Det är snigelpost också. Fast telefoner kan funka de med, litet sådär i vissa situationer när man vill att det hela skall gå snabbare och mer effektivt.

Bild: Stock. xchng

Den svenska skolidrotten är långt ifrån den inspiration- och lustkälla som den skulle kunna vara. Här är fem konkreta tips till idrottslärare och andra, hur man får eleverna avskräckta från all fysisk aktivitet i framtiden. Läs och lär!

Jennie Bergström (s), socionomstuderande, Örebro

Att elever och studenter fuskar är inget nytt. Under min egen gymnasietid skrev man på armar och ben under tröjor och kjolkanter, använde sig av knöliga fusklappar i pennskrin och fickor. Allt för att fixa till sig ett eller två extrapoäng på provet. Plagiat är svårare. Här finns, enligt mig, ett långt större problem med inställningen till studier hos den som fuskar. Och det stora problemet är att alla gymnasieskolor har olika metoder för att stävja fusket.

Bild: Stock. XCHNG 

I en vag och trött liten krönika smyger Lotta Gröning in ett stänk sådan där oreflekterad lärarbashing som lätt sprider en unken lukt över en hel yrkeskår.

Bild: Stock. XCHNG

Om Swedbanks många lokaler skulle angripas av mögelsvamp, om väggarna på bankkontoren inte målats om på över trettio år, om vardagsslitage och söndersuttna soffor skulle vara den miljö som tjänstemännen arbetade i och kunde erbjuda sina kunder… Ja, ni fattar. Det skulle aldrig gå så långt.

Andelen gymnasister som går ut med absoluta toppbetyg, 20,0 i snitt har 26-faldigats på tio år. Inget tyder dock på att ökningen beror på ökade kunskaper, inte heller verkar det finnas en klar strategi för hur inflationen ska motverkas.

Jonas Vlachos, gästlektor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och skribent på Ekonomistas.se

Som det nu är har de som bor i ett fattigare område, eller i värsta fall de som har fattigare föräldrar än andra i klassen, betydligt mindre chans att åka på spännande studiebesök.

Samtidigt är det uppenbart varför skolan idag inte lyckas leva efter principen om en avgiftsfri skola. Utan tillskott av pengar från föräldrar så blir det inga utflykter, utan dessa allomosor får eleverna snällt bli kvar i skolans speciella lilla låtsasvärld.

Bild: Stock.XCHNG

Från och med i höst ska småknoddarna göra nationella prov i matematik, svenska och svenska som andraspråk så att vi vet hur det går. Litet försynt undrar man ju vad som gällde innan proven sattes in. Fanns inget stöd att tillgå då? Nonchaleras eleverna av sina lärare om inga nationella prov finns?

Bild: Stock.XCHNG 

Men vad har vi då ämnet pedagogik till? Hur länge ska vi lärare fortsätta raljera över dessa charlataner, som mest påminner om 1800-talets försäljare av mirakelmediciner?

Att lärarintellektet förtvinar efter några år är en väl känd hemlighet. Istället för att njuta av "På spaning efter den tid som flytt" bombarderas lärare istället av felstavade elevtexter om husdjur och egenupplevda händelser. Fjelkner bör arbeta hårdare för att möjliggöra kontinuerlig fortbildning. I alla skolämnen, inte bara gällande Förintelsen.

Bild: Stock.XCHNG 

Svaret kan synas enkelt: Skolan skall ge barn och ungdomar ett nyfiket sinnelag och lust till lärande. Alltså spelar det ingen roll vilket sakinnehåll man tillägnar sig. Detta å ena sidan. Å andra sidan är det trist om ungdomar tror att Gustav Vasa är ett nytt dataprogram.

"Här är höstens skönaste prylar!", "Så väljer du bärbar burk till skolarbetet" och "Budget eller lyx – välj bästa mobilen till ditt barn!" läser jag i Aftonbladet idag

Barnens osäkerhet, oro och blygsel inför skolstarten kan helt uppenbart bara shoppas bort och eventuell mobbing kan lätt botas med en häftiga laptop i med skolväskan. Frågan är vad föräldrarna bidrar till när de genom sina många och flashiga köp, visar vilka ideal som bör råda i skolkorridorerna.

Bild: Stock. XCHNG 

Den vansinniga överetableringen av skolor gör att utmärkta lokaler, speciellt anpassade för skolverksamhet, ekar tomma, samtidigt som elever trycker ihop sig i ”Superdupercoolaskolans” billiga kontorsutrymmen med en laptop.

Det säger sig självt att när det billiga blir bäst, ryker kvaliteten all världens väg. Samtidigt som du och jag står för stålarna genom våra skattepengar!

Resursslöseri brukar man krasst kalla det, när det gäller andra delar av samhället.

Magister Löfvgren, dagens rastvakt!                           Bild: Stock. XCHNG

I en avkrok i Texas ska lärarna utrustas med pickadoller.

Trots det uppenbart vansinniga i denna policy, och trots det potentiellt tragiska konsekvenser den kan få, kan man inte låta bli att dra litet på smilbanden åt alla bilder som frammanas. Tänk på alla de lärare ni haft genom åren. Tänk er dem när de samlas på skjutbanan för fortbildning.

Bild: Stock. XCHNG 

När barnpsykolog Marie Carlsson får möjlighet att slå ett slag för barnen i offentlighetens ljus så använder hon den till att uppmana föräldrar att köpa moderiktiga kläder till sina ungar. Håhå, jaja.

Bild: stock.XCHNG

Ska skolan vara del av underhållningsindustrin: ska vi ägna oss åt analyser av dokusåpor, läsa fantasy och titta på film, tolka sångtexter? Ja, i viss mån: men någon gång bör vi och ska vi våga oss på något som vi kanske inte går i land med. Misslyckandet har också något att lära oss.

Jag menar inte att skolan enbart ska vara en bastion för det gammalmodiga, men den polarisering som har uppstått mellan strunt och seriositet tjänar ingen på.

Björn Kohlström