"En modern yrkesutbildning förutsätter också teoretiska kunskaper. Även undersköterskor och snickare behöver läsa engelska och historia för att klara ett föränderligt arbetsliv och kunna tolka sin omvärld. Utbildning är inte bara något som är till för arbetsmarknadens behov." kan vi läsa i Aftonbladets ledare idag.

Så sant som det är sagt.

När man börjar att karaktärisera människor utifrån deras arbeten, eller framtida arbeten, blir livet alltför snävt. Det förstår vem som helst. Nästan.

Samtidigt har gymnasieutbildningen som den sett ut med samma kurs i Svenska och litteraturhistoria för alla elever, varit omöjlig att genomföra i praktiken. Alla ungdomar kan inte bli akademiker. Alla klarar inte att analysera På spaning efter den tid som flytt, med hjälp av analysmetoder värdig en professor. Kriterierna och målen har legat på en hög nivå. För hög, kan jag själv tycka. Här bör något göras.

Samtidigt förundras jag över det akademikerförakt regeringen envisas med att visa upp genom varje skolreform och varje uttalande.

Sverige har en utbildningsminister som är på gång att reformera hela skolväsendet, utan att över huvudtaget bry sig om vad den pedagogiska forskningen vi har på området säger. Det är illa. Och stinker sannerligen av en hel del akademikerförakt.