– Herre Gud, är du galen? frågade mig min äldre lärarkollega. Alla vet att man gör en kursutvärdering innan man har betygssamtal med eleverna. Annars får man ju bottenomdömen i allt!
Malmös finanskommunalråd Ilmar Reepalu (s) tycker tydligen inte att betygsinflationen är hög nog. Nu arbetar han nämligen hårt för att förverkliga förslaget om att elever ska sätta betyg på lärare och tanken är att alla Malmös elever skall få utvärdera sina lärare redan i vår. Frågan är vad utvärderingarna ska vara till för. Att basera lönerna på? Ja, i så fall skulle jag som Malmö-lärare satsa på skålar av smågodis inför omdömesenkäternas utdelning i klassrummet. Har själv testat det – funkar varje gång. Men nog skär det i ett lärarhjärta att så öppet från politikerhåll uppmanas att satsa mer på "kundbemötande" och pepsodentsmajl än på kunskap och pedagogik.
Min stränga och krävande historielärarinna från min egen skoltid hade med all sannolikhet får mycket dåliga omdömen av mig som sur och dömande fjortis. Idag skulle hon få toppbetyg. Idag, som 34-åring, inser jag nämligen hur mycket jag lärde mig av henne, hur duktig och målmedveten hon var och hur mycket hon verkligen brydde sig om oss ungdomar och vårt lärande.
Tur att hon slapp mitt omdöme.
Nu tycker jag att vi alla ska slå ett slag för idén att välja ut några fjortisar som får granska Malmös finanskommunalråd Ilmar Reepalus arbete och sätta litet betyg och omdömen på hans insatser. Vad tycker du om det, Ilmar? Känns det okej?
7 september, 2008 - 10:38
Herre Gud, är du helt oinsatt? Varifrån får du att eleverna skall utvärdera lärare EFTER betygsättning? Vad jag har förstått kommer man att verkligen försäkra sig att utvärderingarna sker INNAN betygsättning (gymnasiet i alla fall).
Vad skall utvärderingarna vara till för? Tja, det stÃ¥r ju i bÃ¥de LPO och LPF under Elevernas ansvar och inflytande att läraren skall: tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. AnvändningsomrÃ¥det blir ju självklart dÃ¥ att fÃ¥, av eleverna, stöd i att identifiera vad som är positivt i min undervisning och vilka delar som helt missar….
Sen kommer ju detta att innebära att de som konsekvent får dåliga utvärderingar får omvärdera sitt yrkesval och, låt oss vara ärliga, det är inte en dag för sent i vissa fall.
7 september, 2008 - 11:04
Nåja, själv hyser jag inte särskilt stor tilltro till ett sådant märkligt och lättmanövrerat intstrument som att eleverna utvärderarar läraren i fråga.
Redan idag utvärderas undervisningen pÃ¥ gymnasiet sÃ¥ det inslaget finns redan? Men även du som malmölärare borde fatta vad en utvärdering av personen i frÃ¥ga kan leda till. Det här är bara ett utslag av “kundtänkandet” som finns i skolvärlden idag och som tar fokus frÃ¥n viktigare frÃ¥gor av pedagogisk art.
Jag är precis som du väl medveten om att det finns dÃ¥liga och bra lärare i skolan. Det har det alltid funnits. Men jag är däremot inte helt övertygad om att vi nÃ¥r de “dÃ¥liga” lärarna genom att lÃ¥ta vÃ¥ra elever betygssätta och skriva omdömen som vi sedan skall använda för att bli av med de lärare som eleverna “inte tycker om”. Eller hur rektorn nu väljer att använda dessa utvärderingar…
Och sprids dessa idéer till Stockholm, tänker i alla fall jag stå beredd med stora godisskålen. Precis som många i Skåne säkerligen gör just nu. 🙂
7 september, 2008 - 11:17
Återigen är du inte så insatt i frågan.
1. Skriva omdömen är inte aktuellt. Det blir statiska svarsalternativ då det ju är lätt för en elev att skriva lite väl starka omdömen om de ges tillfälle till det.
2. Vad är det i utvärderandet i sig (obligatoriskt) som skulle ta fokus från viktigare pedagogiska frågor?
3. Den “dÃ¥liga” lärare som ej blir nÃ¥dd av dÃ¥liga utvärderingar har dock att vänta ett samtal med skolledare för att diskuterar skälet till dessa de dÃ¥liga utvärderingarna. Utan “hard facts” sÃ¥ tenderar dessa lärare att skylla pÃ¥ allt annat än eventuell dÃ¥lig pedagogik.
4. Dessa idéer finns redan delvis i Stockholm. Många skolor använder sig av digitala utvärderingsinstrument där man ställer frågor rörande bl.a. lärarens skicklighet (subjektiva bedömningar från eleverna är ändå en relativt viktig källa)
5. Att tro att en 15 – 20 Ã¥rig elev ej kan klara av att utvärdera och framför allt skilja pÃ¥ “kul kille” och “bra lärare” säger eventuellt mer om en elevsyn du har än om värdet av elevernas uppfattningar.
7 september, 2008 - 11:39
Det borde kanske vara litet knepigt för dig att diskutera min “elevsyn” eftersom du inte har nÃ¥got underlag i den frÃ¥gan. Men okej. Jag förstÃ¥r vad du menar. Det lÃ¥ter kanske som att jag är rädd för att bli utvärderad. Det är helt rätt.
Jag var handledare i en klass med stora problem med rasism och taskig kvinnosyn för sex år sedan. En stor del av min arbetstid gick åt till att markera mot och fånga upp sexistiska påhopp. Jag slet som ett djur. Ständiga hemsamtal, klassdiskussioner och elevsamtal. Rektorn slet också.
När jag undervisade klassen i litteraturhistoria, utgick jag som vanligt bland annat frÃ¥n ett genusperspektiv. Klassen skrek! Vilka jävla dumheter. MÃ¥nga av killarna i klassen tyckte mycket illa om kvinnliga lärare i allmänhet men tjusades av flera av de “roligare” manliga lärarna med upptÃ¥g och pajaserier i klassrummet. (Säkerligen var detta ocksÃ¥ ett bättre pedagogiskt knep om jag ser pÃ¥ det hela i efterhand.) Mitt sätt att försöka fÃ¥ dem förstÃ¥ och tänka empatiskt föll platt. Jag var en urusel lärare för den klassen om jag ska vara ärlig.
Men jag är inte en urusel lärare i alla klasser, tack och lov. Skulle jag känna så skulle jag sluta direkt.
Frågan är dock om det är genom elevernas egna, subjektiva (jo, det kommer att handla om personkemi och deras dagsform!) omdömen som vi ska grunda en lärares lärargärning på?
Kanske är det som jag skrev ovan att man kan lära sig mycket av en person utan att tycka om honom eller henne. Men KAN verkligen en tonåring skilja på dessa två saker? Vissa kan säkert det. Men inte alla.
Och jag tror att det manar till inställsamma, rädda, lärare som jobbar på att bli omtyckta istället för att lära. Vågar jag verkligen konfrontera mobbar-Pelle om jag vet att han i slutet av terminen skall skriva ett omdöme om mig?
Hoppas det. För skåne-elevernas skull!
7 september, 2008 - 12:21
Filippa1
Jag har huvudsakligen undervisat pÃ¥ Handelsprogrammet. De elever som du refererar till känner jag mycket väl till. Har liknande elever dÃ¥ och dÃ¥. När jag har elever som ej accepterar min auktoritet sÃ¥ diskuterar jag detta med ledningen. Det visar sig i 9 fall av 10 att övriga lärare har samma problem. Och…. tänka sig. Det syns ocksÃ¥ pÃ¥ utvärderingarna. DÃ¥ kan skolledningen dra slutsatser av utvärderingen via den information de har om LÄRAREN och ELEVERNA. Detta är positivt för oss alla.
8 september, 2008 - 03:15
Vad tycker ni andra?
8 september, 2008 - 08:46
Om nu detta sällsynt dumma förslag blir verklighet hoppas jag innerligt att eleverna får ta ansvar för sina omdömen. Att de verkligen motiverar sina ställningstagande, att läraren har rätt överklaga betyget/omdömet osv. Allt för rättsäkerhetens skull. Men jag befarar så inte blir fallet utan fältet är öppet för en massa tyckande och godtycklighet.
Men om man nu vill komma åt problemet med lärare som inte fungerar vore det ju mer konstruktivt att rektorerna tog sitt ansvar som pedagogiska ledare och att vi lärare tog hjälp av varandra i jobbiga situationer. Jag vet att det lättare sagt än gjort med tanke på allt annat en lärare skall göra. Men tanken på godtyckliga omdömen av elever i affekt skrämmer mig.
8 september, 2008 - 09:45
Håller med Janne. Som vanligt. 🙂
En annan aspekt är ocksÃ¥ att tjänstefördelningen spelar stor roll. Vissa Ã¥r har jag varit en superlärare – just därför att jag har haft möjligheten att vara en superlärare. Vissa Ã¥r, med sju olika klasser, Ã¥tta olika kurser och diverse vidsidanuppdrag… Ja, dÃ¥ har det inte varit lika lätt. Men detta talar man sällan om.
Precis som Janne är jag orolig för vad elevomdömen i affekt kanfÃ¥ för konsekvenser. Risken är att det uppmuntrar än mer till skolors “kundtänkande”, betygsinflation och allmänt “tyckande” om lärare hit och dit. Även om intentionen är god.
9 september, 2008 - 08:54
Janne och Filippa!
Jag blir lite orolig när lärare skriver “att eleverna fÃ¥r ta ansvar för sina omdömen”. “att läraren har rätt att överklaga”. Hur gör ni när ni utvärderar idag? Accepterar ni elevernas omdömen vid era egna utvärderingar eller underkänner ni dem om de ej motsvarar era önskemÃ¥l?
Janne skriver att rektorerna ska ta sitt ansvar som pedagogiska ledare vilket är självklart. Men det räcker i bland inte för att få full insyn i den verksamhet som bedrivs på skolan. En rektors främsta informationskälla till hur väl en medarbetare fungerar är elevernas tyckande och personalen/kollegornas tyckande. Det är väldigt vanligt att lärare kommer in till rektor och beklagar sig över en kollega och menar att denna är dålig på det ena eller andra. Vilket ofta också är sant. Men inte vågar läraren som kommer med omdömet att stå för denna åsikt inför sin kollega. Nej!
Därför är utvärderingar av alla de slag mycket välkomna. Jag tycker personligen att vi skolledare också måste utvärderas. Självklart.
Jag vill också påpeka till Filippa att de flesta av oss skolledare är inte så dumma att vi tycker att en dålig utvärdering av en lärare betyder attt läraren i sig är dålig. Vi kan faktiskt analysera och dra slutsatser. Vi har faktiskt viss kännedom om vår verksamhet. Också att det finns grupper av elever eller individer som är mer besvärliga än andra.
Jag och i princip alla skolledare med mig är mycket positiva till denna utveckling. Jag personligen hoppas att Stockholm snarast startar dennna verksamhet.
Det är inte för inte som andra yrkesgrupper tycker att lärare beter sig konstigt när de är rädda för insyn på detta vis.
9 september, 2008 - 09:36
Hej “Rektor i Stockholm”. Jag förstÃ¥r sÃ¥ väl att du som skolledare är mycket positiv till denna utveckling. Den betyder nämligen att du slipper röra dig ute i verksamheten utan istället kan sitta pÃ¥ ditt rum och bläddra igenom kopior av utvärderingar. Lärare och elever behöver fler närvarande skolledare i skolan, inte fler dokument att fylla i! DET skulle vara en mycket positiv utveckling, anser jag.
Lärarens arbete ÄR osynligt. Frågan är hur vi ska göra det synligt.
Att be eleverna utvärdera sina lärare är att begära av dem , att de som tonåringar ska kunna fånga upp/förstå lärandet i sig utan att låta det färgas av personliga känslor, vendettor och sin tillfälliga dagsform. Det är mycket begärt. Och oerhört svårt. Till och med för våra forskare! 🙂 Och knappast särskilt utvecklande. Varken för eleverna eller skolverksamheten i stort.
Jag har själv alltid kursutvärderingar. Där ställer jag frÃ¥gor om kursens innehÃ¥ll, hur de själva arbetat, vad de saknar, hur undervisningen varit, vilka problem de mött, hur de ser pÃ¥ konkretiseringen av mÃ¥l och kriterier och sÃ¥ ett fritt fält. I det fria fältet kan det stÃ¥ allt frÃ¥n hur jävla sjuk i huvudet jag är till hur fantastiskt underbart det var att jag lyssnade den där gÃ¥ngen. Visst kan man snärta till frÃ¥geformuläret med kryssfrÃ¥gor men jag vet inte… Att komma Ã¥t själva LÄRANDET (Om det nu verkligen är det vi vill????) är svÃ¥rt genom utvärderingar av läraren. Vill vi komma Ã¥t det – tror jag mer pÃ¥ att öppna upp dörrarna mellan lärarnas klassrum och jobba för fler rektorer i den reella verksamheten. Ett samspel. Ett samarbete. Insyn, som du säger.
Risken som jag ser det, är att dessa lärarutvärderingar används i fel syften, för att markera, om man har en sådan skolledning, vilket inte är helt ovanligt idag, och kanske även i slutändan för att hålla ned lönerna.
9 september, 2008 - 02:12
Filippa!
Jag håller med dig att jag som skolledare skall röra mig ute i verksamheten. Detta gör jag mycket. Min dörr är alltid öppen för medarbetare och elever. Från tidig morgon till sen kväll. När jag ändå inte är på plats ringer man mig eller mailar. Detta tycker jag är rimligt med det uppdrag jag har.
Jag ser till att vara på lektionsbesök hos ALLA mina lärare och klasser minst en gång per termin. Jag går i korridorer för att vara tillgänglig för spontana samtal från elever. Jag fikar med min personal minst en gång per dag så att personalen känner att de har tillgång till mig.Du kan kanske se det framför dig. Skollledaren som aldrig har egen tid så som lunch och fika utan alltid är det en fråga att besvara och så vidare.
Detta tycker jag ingår i mitt yrke.
Trots det sÃ¥ är det ibland svÃ¥rt att “komma Ã¥t” de smÃ¥ detaljerna i medarbetarnas arbete. När en elev kommer till mig och klagar pÃ¥ att lärare X är sÃ¥ tokig sÃ¥ kan jag välja att acceptera det omdömet som sanning eller att ta reda pÃ¥ andra sidans version. När andra sidan säger, Nej…. sÃ¥ ligger det inte till utan eleven kommer minsann sent och är snutig och … Hur skall jag ställa mig dÃ¥? När sedan lärare X kollegor till mig klagar pÃ¥ läraren men inte vÃ¥gar stÃ¥ för sin kritik. Hur sklal jag göra dÃ¥?
Via utvärderingar får man en indikation som kan vara bra att använda vid samtal kring dessa frågor.
Vet du vad jag tycker Filippa? Jag tycker att du skall tala med DIN skolledare och föra fram kritiken till att denne ej rör sig i verkligheten. MIn verklighet är mycket upptagen av just elever och personalens problem. Så mycket att ekonomi och annat för skötas på kvällstid.
Du kanske skulle skriva ett inlägg här på Dagensskola (Hurra! Mycket bra!) om hur olika skolledare sköter och värderar sina uppdrag. Jag tror att den typ av skolledare du förutsätter att vi alla är finns. Men de är ej majoriteten.
Appropå löner kan jag tycka det är mycket märkligt att alla ni duktiga lärare går med på att de enskilda fallen på skolorna får snarlik lön som de duktiga. Jag skulle använda mig av utvärderingar för att ÖKA lönen för duktiga lärare.
Sen tycker jag att du snyggt parerade min kritik kring att många (min erfarenhet = ALLA) lärare ej vågar stå för sin kritik av sina kollegor. Däremot tycker många om att komma till rektor och informera om deras egen förträfflighet. Även detta vore väl ett bra tema för en krönika?
9 september, 2008 - 03:27
Ah, Rektor i Stockholm. Du ger mig så himla många uppslag. Jag menar det. Antingen blir det en krönika här på DagensSkola eller i LR:s Skolvärlden, det lovar jag. TACK! 🙂
Det lÃ¥ter häftigt (fast jobbigt!) när du beskriver ditt engagemang för annat än siffror (som verkar vara rektorernas huvuduppgift idag, tyvärr.) Tänk om tid gavs för mer spontan skolledartid ute i verksamheten…
Min oro kvarstÃ¥r dock över de där… “indikationerna” frÃ¥n elevhÃ¥ll. Hur kan de användas i värsta fall?
Vad gäller kritiken av kollegor mÃ¥ste du tänka pÃ¥ en sak – vi lärare skall samarbeta. Även efter kritiken och dess konsekvenser, vilket kanske gör det svÃ¥rt att stÃ¥ för den kan jag tänka. Hm. Problematiskt.
Har själv försökt att synliggöra en kollegas lättja (nÃ¥gra Ã¥r sedan nu) genom en utförlig elevutvärdering av kursens innehÃ¥ll när vi tvÃ¥ samarbetade. Tyvärr var det svÃ¥rt att nÃ¥. Eleverna kan vara oerhört ärliga men ocksÃ¥ oerhört blinda när det kommer till kritan. “Kul med film”. “Hon var skitsur när jag kom försent.” “Han kunde massor.” “Hon bara tjata om kvinnor i historien.” är inte direkt lönegrundande, tycker jag. Eller hoppas jag Ã¥tminstone… Det kanske blir det snart….“GodisskÃ¥l, godisskÃ¥l…”
9 september, 2008 - 07:21
Intressant att läsa alla inlägg. Jag står kvar vid att jag ser fram emot att vi alla, på ett nyanserat vis, blir utvärderade av eleverna. Jag är mycket intresserad av att få ta del av vad eleverna tycker om min undervisning. Det vet jag i och för sig redan men jag är också på hur skolledningen reagerar på och hanterar våra utvärderingar.
För personlig del retar jag ihjäl mig på de lärare som smiter och ej gör en fullgod insat. Nu tror jag att vi på ett tydligare vis kan få en spotlight på dessa och därmed också dela på våra gemensamma bördor.
9 september, 2008 - 09:29
Om nu utvärdering är i ropet varför inte fortsätta längre upp i skolhierarkin? Varför inte låta oss lärare sätta betyg/omdömen på skolledningen utan att behöva motivera? Låt skvaller och rykten ligga till grund om skolledningen skall sitta kvar eller inte. Vilken underbar arbetsmiljö!
Men vad gör man i situationer då undervisningen inte fungerar? Det minsta en skolledning kan göra är väl att undersöka saken och inte gå på omotiverade omdömen och ryktesspridning.
10 september, 2008 - 08:02
Janne!
Självklart skall medarbetarna få utvärdera sin skolledning. Dock behöver vi väl ej nöja oss med att skvaller och rykten skall utgöra grund för omdömen. Normalt sett känner personalen sin skolledare ganska bra. Tror du inte? Så gör också eleverna. D.v.s. de känner sina lärare och bedömer normalt utefter lärarens upplevda kompetens.
Däremot skall ju varken en kursutvärdering där även lärargärningen bedöms eller skolledarutvärderingen ligga till grund för uppsägning. Eller hur?
Gällande skolledningen och personalen blir det ju lite konstigt då skolledarna ju är arbetsgivare i detta sammanhang och vi måste genomföra impoppulära reformer i och med att våra politiker faktiskt tar beslut och det ankommer ej på oss att neka. Därför blir det natruligt med viss spänning mellan arbetsledare och arbetstagare ibland.
Och du, Janne, självklart undersöker vi sakernas tillstånd om en undervisningssituation inte fungerar. Dock är det inte ovanligt att man på sådana lektionsbesök får en ganska tillrättalagd undervisning. När vi då kommer oanmälda så blir ibland lärarna så osäkra att inte heller den undervisningen blir riktigt rättvisande.
Inte heller sällan kommer eleverna och säger att “sÃ¥ här har h*n aldrig undervisat förut. Det var bara för att du var här”. Hur skall jag ställa mig till det tycker du?
Nej, jag tycker det är synd att så många verkar vara rädda för en utvärdering som istället borde hjälpa oss alla att utveckla våra verksamheter.
10 september, 2008 - 08:57
Utvärderingen i sig är inte problemet utan utformningen och tillvägagångssättet. Dessutom är det skrämmande att många utgår att undervisningsproblem uteslutande beror på läraren. Precis som det finns lärare som inte håller måttet finns det elever/studenter som inte gör det.
11 september, 2008 - 07:07
Men Janne! Det är väl ingen som tror att undervisningsproblem uteslutande beror på läraren. Istället är det väl så att hade vi inte elever så skulle alla lärare vara fantastiska. Men det där med elevernas medverkan och de problem som det medför är ju det främsta måttet på pedagogisk skicklighet.
Jag är den första att skriva under på att vissa elever eller elevgrupper i princip är omöjliga att nå. Det är också dessa elever som vi skolledare och elevvården nästan uteslutande träffar. I alla fall i möten och formella situationer. Vi vet vad som får dessa elever att ticka och det kan ibland vara så att de vill ställa till det för en lärare bara för att de är lite rastlösa. Självklart lastar vi då ej läraren för detta.
Men, tänka sig, även dessa elever är oftast mycket medvetna om att de inte sköter sig och kan, inte sälla, högakta sina lärare för att de står ut med dem då de är vana att vuxenheten inte gör det.
Ett problem i denna debatt är att ni som ej vill ha utvärderingssystem som skolledningen har insyn i (jag förutsätter att alla följer läroplanen och utvärderar sin egen verksamhet) inte riktigt för fram argument mot dessa system utan ni förutsätter att eleverna – oavsett stadium – ej är mogna för att utvärdera er. Det blir mycket subjektiva känsloÃ¥sikter baserat pÃ¥ en grupp som var omöjlig en gÃ¥ng i tiden.
Så, jag har till er en konkret fråga; Hur skall vi sköta utvärderandet av vår verksamhet om vi ej skall ha gemensamma utvärderingar?
11 september, 2008 - 07:55
Med risk för att det här blir en låååång tråd som bara vi tre blir involverade in, skriver jag här en liten kommentar till.
Jag gör som sagt ALLTID kursutvärderingar. De sammanställer jag och lämnar sedan ned resultatet till min biträdande rektor. Oftast är det mycket positiva omdömen – eleverna tycker att det har varit roligt, kreativt och de har lärt sig mycket. Jag är ofta mycket stolt över de fina resultaten.
Men det är skillnad pÃ¥ att fÃ¥ i uppdrag att utvärdera sitt “lärande” och “undervisningen” och att utvärdera “läraren”/“personen”. Det är att uppmuntra till personangrepp och till att skjuta skulden för sin egen lärandesituation pÃ¥ en annan. NÃ¥gonstans ser jag det sÃ¥ här: även om läraren suger/är skitdÃ¥lig/inte bryr sig/inte är bra/inte är nÃ¥gon pedagog är det OCKSÃ… en lärandesituation för eleverna. Jo, faktiskt. De kommer att möta oerhört mÃ¥nga människor i sitt yrkesliv och alla de dÃ¥liga/bra/duktiga/ointresserade personerna mÃ¥ste de deala med utan att tycka att “jag lärde mig ingenting för den personen var dÃ¥lig”.
Nej, nej. DU ansvarar för DIN lärandesituation – inte läraren. Det är DIN framtid det gäller.
Att vi ska nå och utvärdera verksamheten är självklart. Det kan vi också göra genom att öppna upp dörrarna kollegor emellan, skapa forum för insyn och diskussion genom att ha skolledare i verksamheten. Inte på besök en gång/termin utan i verksamheten på riktigt. Föra levande samtal med eleverna om kursutvärderingarna, mötas i våra roller som pedagoger. DET tror jag skulle få verksamheten att blomma, istället för att kväva den, och skapa en rädsla, som jag tror skulle ske om elevutvärderingar av läraren blir verklighet.
Rektor i Stockholm – skulle du vilja skriva en krönika till DagenSkola i ämnet? Jag förstÃ¥r att du inte har mängder med tid men ämnet är jätteviktigt tycker jag och jag tror mÃ¥nga lärare behöver höra och förstÃ¥ skolledarperspektivet. Du har mÃ¥nga bra argument. Om du är intresserad, finns information pÃ¥ startsidan. Krönikan kan skrivas under med just “Rektor i Stockholm” om du sÃ¥ önskar.
11 september, 2008 - 08:15
Filippa!
Nu börjar du och jag närma oss varandra i ståndpunkt. Jag har inte någon som helst glädje i min verksamhet av att låta genomföra en utvärdering av läraren som person. Det jag vill ha är en utvärdering av kursen. I en sådan utvärdering måste man ju fråga om eleven är nöjd med kursen, om denne har fått vara delaktig i planderandet, om denne har tagit ansvar för sina studier och liknande. Men det måste också till en fråga om hur eleven upplever att läraren har arbetat under kursen. Det är väl den frågan som kan kännas lite hotfull för läraren.
Gällande att skriva en krönika så skall jag på allvar tänka på det. Jag återkommer i det ärendet.
11 september, 2008 - 04:33
Rektor i Stockholm och Filippa!
Härligt med konsensus men samtidigt lite… oroväckande.
23 september, 2008 - 01:00
Var inte sÃ¥ rädda för att bli utvärderade! Underskatta inte eleverna och tro att det räcker med en godispÃ¥se istället för bra undervisning och bra relationer. Och när det gäller er egen förmÃ¥ga till distans och objektivitet, sÃ¥ skulle jag nog vilja ge ytterligare en uppmaning – överskatta inte er själv!. Elever har i alla tider gillat lärare som har kunnat hÃ¥lla ordning och samtidigt varit duktiga pÃ¥ att lära ut. Den mest krävande och tuffaste läraren pÃ¥ min skola pÃ¥ 70-talet var ocksÃ¥ den mest älskade, även bland busarna… Stenkulaskolan i Malmö. Och min egenproduktion som befinner sig i högstadie/gymnasie idag, och deras klasskamrater har visat sej uppskatta samma egenskaper hos lärare… Däremot har jag tyvärr fÃ¥tt avrÃ¥da dem frÃ¥n att välja tyska, dÃ¥ den läraren som hade detta ämne var en ren katastrof! En lärare som varit där länge och som inte gick att avskeda. Kundtänkandet i skolan är inte helt fel, det kommer ju automatiskt nu är barnkullarna sjunker och skolorna mÃ¥ste locka till sej elever. Att att träna barnen i att formulera sej kritiskt i bÃ¥de positiv och negativ form när det gäller lärarna tror jag är bra. DÃ¥ tvingas de sätta ord pÃ¥ vad de upplever och kan inte bara kläcka ur sej en klyscha. Jag tror ocksÃ¥ att detta kan fÃ¥ en del mediokra lärare att skärpa till sej, vilket ocksÃ¥ kan behövas. Att lära sej att ta kritik istället för att ständigt vara den som delar ut är ocksÃ¥ utvecklande, missa inte den möjligheten!
26 september, 2008 - 09:51
Elize!
Kundtänkandet i skolan är ett pedagogiskt kätteri. Jag kan inte se elever som kunder. När jag köper en vara eller en tjänst är jag en kund men elever köper ingenting. De får, förhoppningsvis, sina lagstadgade rättigheter tillgodosedda när de kommer till skolan. Sedan är det ju annan sak om de utnyttjar sin rättighet.
För att komma till rätta med lärare som inte håller måttet borde skolledningen ta sig att undersöka varför och inte låta elever ta det ansvaret.
27 september, 2008 - 09:49
Janne!
Du har starka Ã¥sikter vilket jag uppskattar. Tyvärr känner jag att du har en konstig ingÃ¥ng i diskussionerna. Det verkar som om du har ett behov av att “slÃ¥ tillbaka” mot dÃ¥lig skolledning, kollegor och elever. Ett mer nyanserat och konstruktivt sätt att se pÃ¥ sakerna kan behövas ibland. Vi har det system som vi har med ex elevpeng. Det har, kanske, fört det postitiva med sig att vi inom skolans värld lyssnar mycket mer pÃ¥ dem vi jobbar tillsammans med. Jag menar att du inte kan finna nÃ¥gonting negativt i detta.
28 september, 2008 - 03:29
Helt korrekt! Jag har ett otroligt behov av att slå tillbaka mot ett system som inte fungerar, är orättvist och dessutom använder en retorik som hör hemma bland bilförsäljare.
28 september, 2008 - 07:45
Då så! Bara för dig att sätta igång att arbeta politiskt.