Bild: stock.xchng
Just nu håller de flesta skolledare i landet på att granska den nya skollagen. Vi är normalt sett genuint intresserade och tycker att det skall bli spännande att implementera den nya lagen och den nya gymnasiereformen. Vi vill ha en skola som fungerar.
Samtidigt kan jag tycka att det är lite ironiskt att vi beter oss så inför det nya när de allra flesta faktiskt har haft och fortfarande har svårt att genomföra vår nuvarande läroplan och skollag. I grund och botten så har vi helt enkelt inte klarat av att få oss själva och våra medarbetare att genomföra det vi är av lag ålagda att göra. Varför är det så?
Tja, vi brukar ju skylla på lärarutbildningen. Det kan vi ju göra. Vi skolledare brukar också skylla på att lärarkollektivet är svårt att styra. Det kan vi också göra. Men vi vet alla med oss att ansvaret för att skolorna ej följer de lagar och förordningar som gäller tillslut landar på oss skolledare. Tur då att vi skall få en ny rektorsutbildning. Eller hur?
Nja, jag tror faktiskt att inte heller det kommer att göra så stor skillnad (om än att det är rätt att göra utbildningen bättre). Det som måste till är istället att vi skolledare är tydligare i vad skolans uppdrag är. Vi kan ej låta andra (lärare, förvaltningar, politiker) lägga sig i det som är av lag tvingande. Det som nu måste till i skolans värld är att vi alla tar vårt ansvar. Vi skolledare måste vara mycket tuffare i de krav vi ställer på våra medarbetare.
Om en lärare ej håller utvecklingssamtal med sina elever så måste det till en konsekvens av detta. Om en skolsköterska ej håller hälsosamtal med alla elever så skall inte det helt passera utan åtgärder. Om det ej skrivs åtgärdsplaner för elever som riskerar att inte nå målen så måste detta åtgärdas. Och, ja, det innebär massor av åtgärdsplaner som skall skrivas. Och, nej, det är inte ett merarbete som kommer till. Det är ett arbete som man har underlåtit att göra tidigare.
Vad skall vi göra med alla lärare som ej klarar av att förtydliga krav och mål med kurserna år efter åt? Hur göra med lärare som ej individualiserar undervisningen (jag vet att det är stora grupper och att det är svårt men det står att LÄRAREN SKALL detta)? Vad göra med de lärare som ej tar upp läroplansmålen (livskunskap) i undervisningen? Vad göra med de lärare som ej planerar undervisningen MED sina elever? Vad göra med de lärare som inte tillsammans med sina elever utvärderar sin undervisning? Listan kan göras väldigt lång. Vad skall vi göra?
Ja, vi kan göra som idag. Det vill säga nästan ingenting. Eller så kan vi ställa krav på varandra och se till att följa lagen. Gissa vilket val jag gör?
Rektorer då. Är vi fria? Absolut inte. I princip är det så att när en medarbetare i skolan inte gör rätt så är det rektors ansvar. Om en lärare bryter eller ej följer regler så är det rektor som ansvarar. Alldeles för många rektorer orkar inte ta det ansvaret. Mitt ganska radikala förslag är följande: Om rektor ej tar ansvar genom att se till att alla medarbetare följer lagarna som styr skolan så kan rektor ej ha kvar sitt jobb. Enkelt och tydligt. Det kommer att innebära att alla pärmbärarrektorer försvinner inom en snar framtid. Så också kompisrektorerna och flamsrektorerna. Kvar blir pedagogiska ledare som vågar vara tydliga ledare.
Så får vi en skola som fungerar.
Rektor
3 september, 2009 - 11:29
Visst, det enda som en LAS-skyddad rektor fÃ¥r sparken för är missad budget – och det är mÃ¥nga underpresterande i offentlig sektor som skyddas av detta vÃ¥r tids feodum. Samtidigt sÃ¥ mÃ¥ste jag säga att den arbetsbeskrivning du ger här för lärare visserligen är lagstadgad – men samtidigt ett fantasifullt luftslott byggt pÃ¥ ett önsketänkande helt utan vett och besinning. Givet de resurser, den tid som ges sÃ¥ är detta fysiskt omöjligt. Ja, jag skulle villa gÃ¥ sÃ¥ lÃ¥ngt som att säga att det strider mot naturlagarna.
Individuell undervisning låter käckt och bra men den reella betydelsen av detta är att en lärare som har fyra lektioner på en dag ska planera och genomföra 120 lektioner den dagen. Det är löjligt och det kommer inte att hända så länge inte Stålmannen, Dumbledore och Gandalf tar över undervisningen.
4 september, 2009 - 09:22
Jag håller inte med dig Kettil. I en klass om 30 elever så är alla 30 olika individer. Men de är som tur är också ganska lika varandra. Oftast har du i en klass tre olika grupper. De som har svårt att hänga med, de som hänger med och de som vill springa före. Dessa tre grupper måste få sitt. Det är inte omöjligt för vare sig lärare eller andra att klara av. Det är således, i mitt tycke, inte så seriöst att påstå att man till en lektion måste planera 30 lektioner bara för att man har 30 elever.
Sen skriver du att lagen är ett luftslott. Så må det kanske vara men för att ändra det måste man arbeta politiskt snarare än att avstå från att följa lagen.
När olika skolor är dåliga på att följa lagar blir utbildningen inte den samma som på en annan skola vilket gör att likvärdighet inte uppnås.
Jag är så pass trött på detta att jag absolut kräver att mina medarbetare gör det som är lagstadgat. I annat fall får det konsekvenser på olika sätt (inklusive löneutveckling).
Jag vill också passa på att skriva att de största lagbrytarna i skolan oftast är rektorerna så mitt inlägg är ej riktat mot yrkesgruppen lärare utan mot släpphänta och dåliga rektorer.
4 september, 2009 - 05:54
Jag kan kanske förstå Kettils frustration, men håller helt o hållet med Rektor att vi som läsare SKA se alla elever som individer, men att de många gånger kan grupperas ändå vilket inte ger en planering per elev. Det står i styrdokumenten att vi skall individanpassa undervisningen, men vad jag minns så står det inte hur. Detta ger lite spelrum för fantasi och kreativitet bland oss lärare.
Till listan som Rektor har med vad vi ska göra med olika typer av lärare vill jag lägga till följande: Vad göra med dem som kör samma planering Ã¥r efter Ã¥r? Att inte förnya och förändra och modernisera utbildningen är lika mycket “tjänstefel” som nÃ¥got annat. Även här mÃ¥ste nog rektorer ta sig en funderare, för nytänkande kan kräva kompetensutveckling vilket i sin tur ofta tär pÃ¥ skolans budget. Men kan vi verkligen sätta ett maxpris pÃ¥ vÃ¥ra elevers, vÃ¥r framtids, lärande? Tveksamt…
5 september, 2009 - 03:41
Rektor, du skriver att du främst riktar dig till skolledare i ditt inlägg men gnäller ändå över hur dåliga lärare är i tre stycken. Visst finns det säkert nya lärare som ännu inte gör ett bra jobb för att de fått med sig för lite i utbildningen, eller äldre lärare som gör som de alltid gjort och inte förnyar sig. Men majoriteten av alla lärare jag träffat jobbar halvt ihjäl sig för att försöka hinna med allt. Och även om t.ex. individualisering inte handlar om 30 planeringar för varje lektion utan snarare 3 som du menar så blir det ändå ca 18 planeringar att bolla på ett vanligt gymnasium om vi räknar 6 grupper/vecka (det dubbla om vi räknar med två lektionstillfällen per grupp och vecka). På vissa friskolor har lärare 10 grupper – you do the math! Trist att du får det att låta som det i allmänhet skulle handla om att lärare är ovilliga att göra sitt jobb när det handlar om rimliga förutsättningar att kunna utföra vad som förväntas. Och det är väl inget snack om saken att vid jämförelse med tiden före åtgärds- och utvecklingsplaner och med reglering av maxantal lektioner per lärare, så innebär dagens situation mycket mer arbete även om du inte vill kalla det merarbete.
5 september, 2009 - 04:30
Pedagogpolitik. Jag hävdar bestämt att det finns svaga lärare. På varje skola finns det en handfull lärare som inte borde vara lärare. På samma skola kan du med säkerhet finna någon på administrationen eller ex en vaktmästare som inte klarar sitt jobb på ett tillfredsställande vis. Så är det. Ingen idé att sopa det under mattan. Att dessa lärare (eller you name it) inte fungerar kan ha många skäl. Dock är det absolut rektors ansvar att se till att de fungerar i mötet med våra elever. MÅNGA, MÅNGA rektorer klarar inte av det ansvaret. De borde därför göra någonting annat än leda en skola, i mitt tycke.
Du skriver att jag “gnäller över hur dÃ¥liga lärare är”. Ja, sÃ¥ kan man faktiskt se det. Men jag har i denna text inte skrivit om majoriteten väl fungerande (hela vägen till helt fantastiskt otroliga) lärare och medarbetar som jag jobbar med pÃ¥ min skola (och pÃ¥ mina tidigare skolor). Det fÃ¥r bli en annan text dÃ¥ dessa väl fungerande medarbetare ej innebär att vi misslyckas i skolan.
Sen är jag också mycket medveten om att en medarbetare på en friskola har ett mycket svårt uppdrag då de normalt får jobba mycket hårdare (läs till exempel undervisa mycket mer) än motsvarande medarbetare på en kommunal skola. Jag har också jobbat på en friskola och då var jag inte bara rektor utan måltidsbiträde, vaktmästare och städare då dessa personalgrupper hade rationaliserats bort. Detta var i början av min skolledarbana. Har ni tänkt på att det normalt sett är så, en rektor på en friskola är ett oprövat kort. Han/hon anställer unga oprövade lärare och dessa skall genomföra ett arbete som normalt sett är tuffare än på en kommunal skola. Då borde det ju vara tvärt om. Rutinerad personal på alla positioner. Nåväl, det blir en annan krönika.
9 september, 2009 - 09:13
En rektor som är pedagogisk ledare. Det haed varit trevligt, men det har jag aldrig haft. Håller med om att det måste finnas konsekvenser om man som lärare inte gör det jobb som krävs. Tyvärr har ingen av de chefer jag haft vågat stick ut hakan och ens påpekat vad han eller hon förväntar sig av sin personal. Inte ens i lönekuvertet syns det vilka som tydliggör och individualiserar. Individuell lönesättning betyder inte sällan att i princip alla får samma summa.
Så vad försöker jag säga egentligen? Jag tycker att rektorer ska tillåtas vara pedagogiska ledare. Skolan behöver det. Det är både en fråga om prioritering och mod.
12 september, 2009 - 06:42
Äntligen en rektor som säger sitt hjärtas mening om det krav styrdokumenten sätter som krav på rektor vissavi staten. Ett uppdrag som är mångfallt svårare än att vara VD för ett börsnoterat bolag. Den personen kan delegara bort nästa allt ansvar, men inte rektor.
Och det du berör Rektor – ses ocksÃ¥ tydligt i utbildningsinpektioner som gjorts genom tiderna. Pedagogiskt ledarskap är överrepresenterat i bristerna pÃ¥ en skola.
Verkar som många rektorer inte förstått att de är satta att se till att läroplanens nationella mål ska innehållas i det pedagogiska arbetet. Vilket sätter krav på hur rektorer fungerar som pedagogiska ledare så att lärare jobbar efter pedagogiska metoder som lyfter resultatet i kunskapsmålen och värdegrunden.
Lilla O skriver “Jag tycker att rektorer ska tillÃ¥tas vara pedagogiska ledare. Skolan behöver det. Det är bÃ¥de en frÃ¥ga om prioritering och mod.” Nja, inte är det frÃ¥gan om tillÃ¥tande, prioritering eller mod. Det är ett krav att vara pedagogisk ledare.
30 september, 2009 - 07:51
Plura:
Med prioritering och mod menar jag att det är vanligare och kanske lättare att gömma sig bakom ekonomiska göromÃ¥l och trots att det är ett krav att vara pedgogisk ledare är det idag lätt att hävda att “allt annat” tar sÃ¥ mycket tid att man inte hinner. Dessutom är en styrande rektor inte alltid populär dÃ¥ han eller hon faktiskt kan kräva av lärarna att göra sÃ¥ hemska saker som att tydliggöra mÃ¥l, individualisera och faktiskt bÃ¥de följa och konkretisera läroplanen. Det är knappast smärtfritt att ställa dessa mycket rimliga krav tyvärr dÃ¥ lärare gärna vill hävda sin rätt att styra över sitt eget arbete. En rätt som självklart ska finnas, men inom rimliga gränser.
http://lillaosblogg.wordpress.com/2009/09/29/jag-kanske-ar-dum-men/
6 oktober, 2009 - 12:48
Kan hålla med om att svaga och rädda rektorer fungerar så. Och det är inte unikt för skolan. Överallt finns dessa små själar. Frågan är varför de överhuvudtaget fått axla manteln som ledare.
För att du ska vara en god ledare måste du ha självinsikt och tycka om att böka med din personal. Eller som en erkänt duktig rektor sa, man måste gulla lite med dem för att få något gjort.
Kan varmt rekommendera en studie av boken “Humanistiskt ledarskap lönar sig” av Dr John, John Steinberg.
7 oktober, 2009 - 08:23
Alla pratar om dåliga lärare eller dåliga rektorer. Självklart finns de, har alltid funnits och kommer alltid att finnas. Men ingen nämner att även elever är dåliga eller rent ut sagt usla. Varför talas det aldrig om det? Elever verkar vara oantastliga och totalt fråntagna sitt individuella ansvar.
Det ropas högt om individualisering av undervisning. Vackra ord och visioner. Men hur gör man som lärare i verkligheten? När läraren står där i början av terminen med uppemot 300 elever. Elever som har rätt bli sedda, få individuell undervisning, rättvisa betyg och inspirerande undervisning. Därtill tillkommer föräldrars oro, ångest, frustration och i många fall avoga inställning till skolan, utvecklingssamtal och planering av skolresor, insamling, administration av skolfoton.
Om du dessutom som lärare sätter “fel” betyg sÃ¥ riskerar du repressalier frÃ¥n skolans pedagogiska ledare, föräldrars vrede och elevers totala oförmÃ¥ga till insikt. I det läget gäller det att vara otroligt stark att stÃ¥ upp för sin bedömning. Men tyvärr, tror jag efter 10 Ã¥r i skolans värld, orkar inte mÃ¥nga lärare med trefrontskriget utan “ger” kunden rätt. Kunden i detta fall är elever/föräldrar och som ni vet har de alltid rätt.
15 december, 2009 - 08:00
Tänk om de rektorer som du vill sparka bort faktiskt har en syn på lärande som mer speglar verkligheten än den absurda målstyrningen, som utgår ifrån att vad eleverna ska lära sig är uppställt i förväg, vilket innebär att denna så kallade kunskap ska förmedlas från lärarna till eleverna. Så här är det: Kunskap kan inte förmedlas. Informatione kan förmedlas. Kunskap blir när människor gör kunskap av information, genom olika slags intryck och uttryck. Bygg hela skolstrukturen utifrån detta, så försvinner alla problem.
16 december, 2009 - 07:08
Vi som valt att arbeta i skolan har ett uppdrag som är lagstadgat. Det är inte upp till oss själva att välja att genomföra det eller inte. Antingen sköter vi uppdraget eller så bör vi byta jobb. Huruvida vi har personliga uppfattningar som går stick i stäv med uppdraget eller inte är helt oväsentligt.
Vad gäller min syn på kunskap så är den, vad det verkar, inte så skilld från den du verkar ha. Men om detta skriver jag ingenting. Jag vill bara peka på ett av de största problemen vi har i skolan idag: Allt för många gör inte det vi är ålagda att göra. Om vi inte gör det på grund av att vi inte vet om att vi skall göra det är det lätt åtgärdat men om vi aktivt väljer att inte göra det så är vi (skolledarna framför allt) en bromskloss i skolan och bör bytas ut.